Importerade varor: Te

I början av 1600-talet importerade holländska handelskompanier te för första gången till Europa. I slutet av 1600-talet fick även engelsmännen upp ögonen för den dryck som senare skulle bli så förknippad med den brittiska övärlden. Ungefär samtidigt som engelsmännen började importera te, startade även en import till Sverige och Göteborg. Den importen skedde från Amsterdam och Hamburg. Det skulle dröja ytterligare femtio år innan svenskarna själva direktimporterade te från Kina.

Kineserna själva hade nyttjat te långt innan dess och genom svenska ögonvittnesskildringar från 1750-talet får vi veta att teodlingen skedde enligt noga uträknade metoder.

Det te som importerades till Sverige var alltså behandlat och färdigt och krävde stadiga packlådor för att klara den långa resan över världshaven. En tekista hade förutbestämda mått, 34,5 tum lång, 30 tum bred och 23,5 tum hög. Skeppet Riddarhuset förde med sig drygt 3 000 kistor med te på sin resa från Kanton 1741.

Väl hemma i Göteborg såldes telasten på auktion. Tre fjärdedelar av teet köptes upp av svenskar. Det är okänt hur stor del som sedan såldes vidare till övriga Europa.

Carl von Linné som intresserade sig för tebusken hyste förhoppning om att kunna odla te även i Sverige, något som dock visade sig vara omöjligt.

Att te blev så populärt kan delvis förklaras med att man samtidigt importerade porslin. Teserviser blev populära och kineserna tillverkade nya delar allt efter européernas nya dryckesvanor och önskemål.

Källa: Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813, Sven T. Kjellberg, 1974.


Läs mer:

 Varorna
 Varor på export
 Importerade varor
   Arrak
   Gallingall, ingefära och kanel
   Medicinalväxter
   Möbler, tapeter m.m.
   Porslin
   Rotting
   Sago, sagogryn och soja
   Salpeter
   Siden och bomull
   Te