Importerade varor: Sago och sagogryn

Sagogryn har ingenting av saga över sig utan kommer från malajiskans "sag", som är det inhemska namnet på palmer (Metroxylon Rumphii Mart. eller Cycas circinalis Lin.) vars märg används för att få stärkelse i form av mjöl eller gryn. En palm ger ca 200 kg sago.

Sagogrynen infördes till Sverige redan med de första skeppen och under perioden 1769-1806 låg införseln på nästan 1,7 ton sagogryn per år. Grynen fraktades i regel i tunnor men användes även som packning i porslinskistorna.

Jag tackar dig mycket för underrättelsen hur sagogrynen skola kokas och väntar nu endast på deras lyckl. Ankomst

J.A. Grills brev till systern Christina Maria:

I hushållen användes grynen då som nu till soppor och geléer, och enligt Svenska Akademins Ordbok är första belägget på ordet hämtat från Cajsa Warg 1755.

Nedan beskrivs ett antal recept med sagogryn ur Cajsa Wargs bok Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber (1755). Kanske använde sig Christina Maria av just den kokboken.

Sego-Såppa
Til et bord om 10 personer tages et godt halft qwarter sego, som twättas mycket wäl at han ingen osmak har, och lägges sedan i kokande watten med et stycke canel och citron-skal; men när grynen lägges uti, så wispas det något, så at de skiljer sig och när segon ser klar ut som grod-rom, är han kokad; då gifwes såppan smak med franskt win, citron-saft och såcker, men wil man hafwa henne röd så slås pontak deruti; eller utan win med bara citron-eller bärsaft: om bruneller behagas, då skiäres de sönder och lägges något förr uti än grynen blifwa kokade, äfwen ock russin: när hon anrättas lägges stekta brödskifwor uti och strös stött canel och såcker öfwer. Sego kan ock brukas på kiött-soppor, men då skal såppan wara mustig och hafwa god smak förut.

Sego-Budding
Koka gröt af et stop miölk och 8 lod wäl twättade Sego-gryn: när grynen äro wäl swälda och gröten deraf wäl hård, så lyftes han ifrån elden och lägges et stycke smör deruti, så stort som et kalkon-ägg, medan det är warmt, samt 8 lod fint stötta hwete-skorpor, så mycket socker, at det deraf smakar sött, och en liten niupa muskottblomma; wispa wäl 8 stycken ägg, som slås dertil när det blifwer kalt, smörg en serviette med kalt smör och strö litet hwetemiöl derpå, slå smeten deruti och bind hårdt om med segelgarn, lägg honom uti kokande watten, at koka i 3 timar med låck ,men watnet bör litet wara saltat: något förän denna Budding skal anrättas, lägges han uti et trindt bläck-durkslag, och tages ej utur servietten; durk-slaget sättes uti en skål och ställes litet i spisen, förän han anrättas, at han hålles warm, så får han bättre stadga, hwilket äfwen bör ske med alla Buddingar, som äro mycket lösa; ty då hålla de bättre sin forme: Giör emedlertid nedanskrefne sauce:

Tag en hand full torra nypon, som rensas och sköljes mycket wäl, samt kokas helt miuka uti watten, sedan silas såppan af och kramas musten utur bären, at såppan deraf får smak; lägg et stycke smör uti en sauce-panna, så stort som et höns-ägg, och låt det fräsa med litet hwetemiöl, slå så nypon-såppan dertil, som då ej bör wara mera, än det blifwer lagom til sauce; rör tilhopa och låt koka med 3 skedblad franskt win, såcker efter smak och litet citron-skal, skurne uti små fina rimsor. När Buddingen är stielpter på fatet, så slås denna sauce öfwer och stött canel strös uppå. Til Sego-Budding kan ock brukas kiersebärs-sauce, som ibland kiött-saucen står upförd.

Sego-Wälling
Twätta grynen rätt wäl med warmt watten, så at de ej smaka unkna, koka dem först i watten; men när de läggas uti, så wispas de, eljest klimpa de sig, och när watnet är inkokat, så slås miölken uppå, och låter den på jämn kål-eld koka, til des wällingen blifwer samblig: observeras, at kårt förän det anrättas, så lägges deruti en liten bit smör och såcker efter smak. Desse gryn tåla at koka 2 timar, och måttet härtil är et rågadt jungfru-mått med Sego til en kanna söt miölk; grynen kokas först uti et halft stop watten.

När gryn sålunda först kokas i watten, ehwad sorte det ock är, så kan mindre miölk nyttjas, än när de läggas i den up-kokade miölken, och blifwa derföre lika goda.

 

 


Läs mer:

 Varorna
 Varor på export
 Importerade varor
   Arrak
   Gallingall, ingefära och kanel
   Medicinalväxter
   Möbler, tapeter m.m.
   Porslin
   Rotting
   Sago och sagogryn
   Salpeter
   Siden och bomull
   Te