Ordförklaringar

Källor: Svenska ostindiska compagnierna 1731 – 1813, Sven T. Kjellberg, 1974, Ostindiska kompaniet: människorna, äventyret och den ekonomiska drömmen, Tore Frängsmyr,1976, Nationalencyklopedin.

Bocca Tigris

Tigermunnen eller Tigerporten, sund strax norr om Macao vid inloppet till Pärlfloden. Sundet, som av kineserna bebyggts med kastell på ömse sidor, omtalas ofta i de svenska skildringarna av resor till Kina under 1700-talet.

Catti

Kinesisk viktenhet motsvarande 0,596 kg.

Djonk

Kinesiskt segelfartyg. Djonken har flatbottnat, kort och brett skrov, är utrustad med två till fyra master, loggertsegel utspända med bambustavar, uppdragbart roder samt höj- och sänkbara skivor avsedda att minska avdrift. Den vanligaste storleken har en lastdryghet om ca 200 ton. Djonker beskrevs redan av Marco Polo på 1200-talet och används fortfarande vid kustseglats i Fjärran Östern; många är numera försedda med motor.

Faktor, faktori

Förvaltare, föreståndare vid ett faktori, nederlagshus, tillhörigt ett handelskompani.

Fat, kanna, stop, kvarter, jumfru

Rymdmått för flytande varor.



Fot

Längdmått motsvarande 2,97 dm.

Kölhala

 För att kunna rengöra och täta skeppets sidor och botten landade man skeppet vid en kaj eller en hård strandkant och krängde det med hjälp av linor, block och spel tills kölen kom över vattnet.

Läst

Dräktighet för skepp=2, 5 ton läst, gammalt svenskt rymdmått och viktmått med värden som beror på tidpunkt, ort och varuslag och som i de enskilda fallen ofta är mycket osäkra. Som rymdmått förekom värden från 12 till 24 tunnor och ibland även större och mindre värden, dvs. värden med en spännvidd från ca. två till ca. fyra m3. För träkol har läst förekommit som rymdmått med mått som i samband med metersystemets införande anpassades till värdet 1 läst=20 hl=2 m3. För ett fartygs lastförmåga uttryckt som vikt fastställdes år 1726 en skeppsläst eller tung läst, svår läst till 18 skeppund, dvs. till ca. 2 448 kg. År 1863 infördes 1 nyläst=10 000 skålpund 4 250 kg.

Mandarin

Europeisk benämning på civila och militära kinesiska ämbetsmän.

Matros

Sjöman inom däcksavdelningen på handelsfartyg.

Oktroj

Tillstånd att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet. Med oktroj följer att verksamheten underställs gällande lagstiftning och löpande tillsyn av Finansinspektionen.

Opium

Intorkad mjölksaft från de omogna frukterna av opiumvallmo, med en smärtstillande och lugnande verkan.

Ostindiefarare

Ostindiefarare, benämning på fregattriggade och kraftigt bestyckade handelssegelfartyg som för olika europeiska rederiers räkning under större delen av 1700-talet uppehöll vad som enligt nutida språkbruk kallas linjefart på främst Kina.

Pekul

Kinesisk viktenhet, motsvarade 100 catti eller 59, 68 kg.

Riksdaler

Mellan 1719–1776 var relationen 1 riksdaler=3 daler silvermynt=9 daler kopparmynt.

Riksdaler

Efter 1776: 1 riksdaler=6 daler silvermynt. En tunna guld=100 000 daler silvermynt.

Silverpiastrar

Myntenhet i Egypten, Libanon, Sudan och Syrien; 1 pund=100 piaster. Namnet piaster användes också för stora italienska silvermynt i t.ex. Bologna, Florens, Genua och Kyrkostaten.

Skeppund

Skeppund, viktenhet enligt 1665 års system. För viktualier, främst livsmedel, var 1 skeppund (v 170,0 kg)=20 lispund=400 skålpund. För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (v 136 kg)=20 markpund (lispund stapelstadsvikt)=400 mark.

Skeppund, skålpund

Viktsystem för vägning av livsmedel i motsats till järn och koppar.

Skörbjugg

En sjukdom orsakad av brist på C-vitamin med bland annat blödningar i tandköttet. Många av Ostindiska kompaniets sjömän led av skörbjugg.

Stockfisk

Torrfisk, rensad och torkad fisk. Fisken torkas antingen enbart urtagen eller delvis fläkt och med större delen av ryggbenet borttagen. Exempel på fisk som bereds till stockfisk är långa, torsk och gråsej.

Superkargör

Kommer av latinets ”super”, över, och spanska ”cargo”, last. Superkargören var den ombord på skeppet som bestämde över lasten, varor och eventuella inköp under resan.

Tael

Kinesiskt mynt.

Tunna, skäppa och fat

Rymdmått för torra varor.