Om arkivet

Material efter det Svenska Ostindiska kompaniet finns på många ställen, bland annat i en mängd privata arkiv skapade av enskilda personer och handelshus, som var engagerade i den ostindiska handeln. Ett sådant arkiv är Godegårdsarkivet, som fått sitt namn efter det bruk Jean Abraham Grill bosatte sig på efter sin återkomst till Sverige. Sedan 1952 förvaras Godegårdsarkivet i Nordiska museets arkiv. Arkivhandlingarna har vuxit fram runt släkten Grill och då främst Jean Abraham Grill (1736–1792). 

Beståndet av ostindiska handlingar i detta arkiv utgör idag en egen arkivbildare. Materialet är förhållandevis omfattande (21 volymer) och handlingarna har inte ordnats om utan följer den ursprungliga ordning det överlämnades i, även om en del inkonsekvenser har upptäckts. 

Arkivet är uppdelat i fyra huvudserier: Utgående brev, inkomna brev, ämnesordnade handlingar och räkenskaper.

En stor del av de ostindiska handlingarna utgörs av en brevsamling, som tycks omfatta såväl Jean Abrahams privata korrespondens som hela hans ostindiska affärskorrespondens.

Utgående brev (brevkoncept)
Jean Abrahams egna kopieböcker är bevarade och det ligger i sakens natur att de (14 st) ligger kronologiskt. De omspänner åren 1756-1783.

Bland brevkopieböckerna återfinns skeppsjournalen från skeppet Gustaf 1766. En orsak till detta kan ha varit att Jean Abraham själv var med på denna resa (se Brevkoncept 1765-1768). Tyvärr är konceptboken från 1761-64 delvis mycket svårläst på grund av vattenskador.

Inkomna brev
Till brevkopieböckerna finns mot dem svarande skrivelser från Jean Abrahams familj, vänner och otaliga affärskontakter, från såväl Kina och Indien som Europa.

De mottagna breven ligger alfabetiskt ordnade efter avsändare. Sist ligger några brev som ännu inte har identifierats. Totalt finns brev från ca 200 brevskrivare.

Ämnesordnade handlingar

Jean Abraham tillbringade några år på resa i Europa (”Ut bild ningsåren”), huvudsyftet med resan var förmodligen att bättra på hans allmän bild ning inom handel, men också att knyta goda affärskontakter för framtiden.



Bakom ”Faktori- och andra tjänsteärenden” finner man kostnader för hushållningen i Canton, priskuranter, kalkyler, prover och räkningar, dvs. material som speglar verksamheten i Canton. Här finns också en utredning efter superkargören Andreas Gadd, en av instiftarna till frimurarlogen i Canton. Han avled 1767. Det är räkenskaper, bland annat sluträkenskaperna mellan kompaniet och Gadd, samt även ett intyg från Jean Abraham att han mottagit kompanikassan.

Att Herr Jean Abraham Grill den 9:e Januari 1767, om aftonen berättade mig och bad mig annotera, att han af Sal. Hr Gadd emottagit samma aftonen Companiets Cassa bestående af Tael 9921:680.

Intygas Canton d: 16 januari 1767 Ulr M Valtinsson

Jag undertecknad Atin Chinesisk dräng hos sahlig Herr Andreas Gadd uppå dess befallning lefverera till Herr Grill om aftonen för dess frånfälle trenne kistor med…..

At Chinesen Atkin detta förklaradt och tecknadt uti wår närvaro intygas ut supra ---
Under ”Expeditioner” finns handlingar från Skeppet Calmar 1744-45 till Skeppet Göteborg 1790-1791. Sammanlagt finns det material från 14 expeditioner. Här finns mycket att hämta från bl.a. skeppsjournaler, brev, fullmakter, varuförteckningar, räkenskaper och fakturor. Besättningsrullor finns dock bara för Sophia Albertina och Kronprins Gustaf.

Avtal mellan Grubb och Grill
Avtal mellan Grubb och Grill. Klicka på bilden för
att förstora den.

Under ”Affärer” redovisas såväl kompaniets affärer som Jean Abrahams egna affärer, först de med Michael Grubb och sedan med Jacob Hahr.

Här finns också en samling bodmeribrev, dvs. brev på lån som besättningarna fick ta för att kunna köpa varor. När skeppet kommit hem fick långivaren tillbaka sina pengar plus ett bodmeripremium på ca. 30%. Om skeppet inte återvände med last var låntagaren fri från både sitt lån och sitt bodmeripremium.

Jag undertecknad Elias Hilleström Andre Supercargue uppå Svenska Ostindiska Compagniets Skepp Stockholms Slott som commenderas utaf Capitainen Herr Levinius Olbers, förbinder mig härmed att Fyra Månader efter bemelte Skeps Lyckliga ankomst till Götheborg, eller på hvad annan plats i Europa som Lossning sker, betala till Herr Poankeyquas Ordres, £ Sterling Nittio Tre, 5 Schilling, hafwande jag det här uthi Canton Bekommit utaf bemälte Herr Poankeyqua Tvåhundra Tiugo Två Tael, som är 3 Tael per £ Sterling och Tiugo Sex Procent Bodmerie Premium giöra för nämde 93 £ 5 Schilling Sterling. Undertecknade jag mig tillika härmed allt hvad Svenska Lagen uti dylika Bodmerielån och förbindelser påbuder likasom vore det uti detta på det fullkomligaste utsatt, men i fall af olycka, den gud nådeligen afvände, hafver Långifvaren af mig ingenting vidare at fordra. Häraf tecknadt tvänne likalydande, hvaraf det ena fullgiordt det andra af intet värde.

Slutligen finns ostindiska handlingar bevarade från tiden efter Jean Abrahams hemkomst. De flesta är av affärskaraktär, men här finns sterbhushandlingar efter Jakob Martin Bellman (1706-1786), som lämnade Sverige 1732 och dyker upp som avlönad konsul i Cadiz 1744. Han uppges ha varit en angenäm och välvillig man men lättrogen, karaktärssvag och en smula äventyrlig. Han blev katolik och gifte sig 1768 med en förmögen änka. Makarna hade inga barn. Det inkom upprepade klagomål på Jakob Martin Bellmans sätt att sköta sin tjänst, och 1766 avskedades han. (Källa: Svenskt biografiskt lexikon)

Några handlingar visar på frimureriet i Canton och Macao. Frimurarna tillhör ett ordenssällskap, där män av skilda samhällsklasser, yrken och åldrar träffas för att arbeta på sin personliga utveckling och för att umgås under värdiga former.

Frimureriet kom till Sverige på 1730-talet och åtminstone två av stiftarna av den göteborgska logen hade stark anknytning till Ostindiska kompaniet, nämligen superkargören Friedrich Habicht och John Pike d.y. För att bli frimurare krävdes goda inkomster och av frimurarlogen i Göteborgs 102 medlemmar var 25 anställda i det svenska Ostindiska kompaniet. När sju av dessa, kaptenerna Carl Gustaf Lehman och Carl Gustaf Ekeberg och superkargörerna Friedrich Habicht, Andreas Gadd och Jacob Hahr samt löjtnanten Herman Celsing och styrmannen Livinius Olbers avreste till Kina, bad de om tillstånd att hålla loge under resan. I Canton fortsatte frimurarna att träffas, de ville gärna hålla sina frimurarkunskaper vid liv. 1788 bildades så S:t Johanneslogen Elisabeth i Canton och den förste ordförandemästaren var superkargören Johan Adolph Smedberg.

Räkenskaper
Den fjärde serien omfattar en stor samling räkenskaper, huvudböcker, reskontra-, memorial- och kassaböcker. De redovisar såväl hushållningen på faktoriet i Canton och provianteringen för skeppen som de stora upphandlingarna av de kinesiska varorna som skeppades hem. Även här har bevarats både kompanihandlingar och privata handlingar. Compradorens journaler 1762-1767 ingår också. Compradoren, en av de kinesiska förtroendemän som superkargerna var beroende av, var anställd vid faktoriet för att leda arbetarna, vakta över förråden, se till skeppens underhåll, köpa proviant m.m.