Expeditionerna: Kompaniets skepp


Kompaniets andra skepp med
namnet Göteborg, som sjösattes
1786 och förliste 1796. Illustra-
tion ur "Fartygstyper i Swenska
Ostindiska Compagniets flotta"
av Hugo Hammar (1931).

Det svenska Ostindiska Kompaniets verksamhet innebar en ny era i svenskt skeppsbyggeri. Efter det stora nordiska kriget var den svenska handelsflottan minimal. Regeringen gjorde sitt för att utöka flottan och redan 1927 bestod den av 480 svenksflaggade fartyg. Inget av skeppen var särskilt imponerande i storlek och kunde inte användas för längre handelresor. I och med Ostindiska Kompaniets inrättande, 1731, gavs företaget friheten att använda och utrusta så många fartyg som det behövde. Endast fyra utländska fartyg köptes in. Alla övriga skepp konstruerades i Sverige, närmare bestämt i Göteborg, Karlskrona, Kalmar och Norrköping.

Hugo Hammars avhandling om det Svenska Ostindiska Kompaniets flotta (1931), är den källa om kompaniets skepp som oftast hänvisats till i senare publikationer. Hugo Hammar sjäv medgav att han inte gjort särskilt djupa efterforskningar i fartygens historia. Samtidigt konstaterade han att det inte heller finns särskilt mycket kvar av fartygsritningar. Den bästa källan till fartygskonstruktion är H.F. af Chapmans efterlämnade papper, vilka Hugo Hammar använde i sin forskning.

Skepp för handel och för krig
Till en början uppkom diskussioner inom regeringen om man inte skulle kunna bygga nya skepp konstruerade för såväl krig som för handel, främst av ekonomiska skäl. Det fanns en önskan om ökad försvarsberedskap för den svenska flottan. Trots det så genomfördes aldrig det tilltänkta nybyggnadsprogrammet.

Ostindiefararna kom att konstrueras annorlunda än de traditionella svenska krigsfartygen. Fartygen Wasa och Lovisa Ulrica var ursprungligen byggda för krigsändamål men kom trots det att att tjäna i Ostindiska Kompaniets tjänst. Som Hugo Hammar konstaterade i sin avhandling avvek dessa båda skepp i sitt utförande från senare handelsfartyg.


Ritning till skepp med 50 kanoner,
år 1752. Illustration ur "Fartygs-
typer i Swenska Ostindiska Compa-
gniets flotta" av Hugo Hammar (1931).

De skepp som byggdes för handlesresor var lättare och inte heller konstruerade att frakta handelsvaror av den last som skeppets storlek skulle kunna möjliggöra. Ostindiefararen kunde omvänt inte heller användas i krig eftersom det var mindre rörligt och helt enkelt för klent för att motstå bataljer.

Skeppsbyggeriet utvecklas
Under det Svenska Ostindiska Kompaniets första oktroj seglade företaget med små fartyg. Det berodde dels på att man fortfarande inte hade löst problemet med att bygga stora fartyg i trä och dels på att man var tvungna att betala en avgift till staten för varje läst av fartygets storlek. Denna regel ändrades under de senare oktrojerna och avgiften relaterades itsället till varje genomförd lyckad handelsresa, oavsett fartygets storlek.

Det var inte bara företaget som tjänade på större fartyg, besättningen fick allt större utrymme och rörlighet på de senare fartygen.

De tidigaste fartygen som Hugo Hammar har studerat är de som tjänade i det Holländska Ostindiska Kompaniet. Med det ger han en inblick i fartygstyper från tidigt 1700-tal. Skeppen var förhållandevis små med lastutrymmen som inte bådade för särskilt stor lönsamhet. På fartygen fanns kanoner, som för det svenska kompaniets del aldrig användes i direkt strid, men som fanns där för att möjliggöra försvar i hotande situationer. Barocken satte sin prägel på skeppen och fartygen var rikt utsmyckade med galjonsfigurer och kraftig ornamentering.

Det svenska Ostindiska kompaniets minsta skepp var Fredricius Rex och det största var Götheborg. Mellan dessa båda skepp skilde det 14 meter på längden och 3,6 meter på bredden. Fredericius Rex härbärgerade 100 besättningsmän till skillnad från det största fartyget som krävde 170 män på varje resa.

Källor: "Fartygstyper i Swenska Ostindiska Compagniets flotta" av Hugo Hammar (1931), samt "Svenska Ostindiska Compagnierna 1731-1813" av Sven T. Kjellberg (1974).


Läs mer:

 Expeditionerna
 Kompaniets skepp
 Resvägen
 Livet ombord
 Besättning och medresenärer
 Olyckor och skeppsbrott  Reseberättelser

 

Skeppslista

Skepp

Byggd

Läster

Kanoner

Man

Friedericus Rex Sueciae

Terra Nova

200

20

100

Drottning Ulrica Eleonora

Tidigare engelska skeppet The Heatcot

250

-

103

Tre Cronor

utlandet

255

28

-

Suecia

Terra Nova

283

28

120

Götheborg

Terra Nova

340

30

120

Stockholm

Clasons varv

260

28

120

Riddarhuset

Clasons varv

340

30

135

Calmar

Kalmar

254

22

100

Drottningen af Swerige

Stockholm

387

30

130

Cronprinsessan Lovisa Ulrica

-

320

24

120

Freeden

Terra Nova

260

22

120

Cronprinsen Adolph Friedric

Stora stadsvarvet

387

27

140

Prins Gustaf

Terra Nova

236

28

110

Götha Leijon

-

310

28

120

Hoppet

Terra Nova

280

28

130

Enigheten

Djurgårdsvarvet

375

28

140

Prins Carl

Clasons varv

350

30

140

Prins Friederic Adolph

Terra Nova

398

26

130

Prinsessan Sophia Albertina

Stora stadsvarvet

402

26

134

Stockholms slott

Stora stadsvarvet

454

31

154

Riksens ständer

Terra Nova

460

34

170

Finland

Stora stadsvarvet

450

30

150

Adolph Friedric

Byggd som örloggsskepp, ändrad till ostindiefarare

493

24

160

Lovisa Ulrica

Djurgårdsvarvet

380

24

140

Cron Prins Gustaf

-

480

28

154

Terra Nova

Terra Nova

503

18

150

Gustaf III

-

512

18

155

Gustaf Adolph

Stora stadsvarvet

518

18

150

Drottning Sophia Magdalena

Stora stadsvarvet

485

18

150

Götheborg

Varvet Viken i Göteborg

530

20

170

Drottningen

Varvet Viken i Göteborg

542

20

150

Maria Carolina

Frankrike

320

10

80

Östergöthland

Norrköping

266

14

56

Westergöthland

Gamla varvet i Göteborg

162

8

-

Fredrica

Köpt i Isle de France

243

12

56

Prinsessan

Karlskrona

283

16

70

Wasa

Karlskrona

477

20

167

Till överst på sidan